Något som får mig att beröras djupt och som faktiskt gör ont, på riktigt...
Det gör så ont att det rinner tårar.
När det kommer till andra bloggar så är det inte många jag läser regelbundet, men det finns absolut en del som jag återkommer till.
Här hittar du bloggen, den drivs av Lotta,.
Lotta skriver så att det känns i hela kroppen.
Hon kan med en och samma mening få mig att skratta högt.
Att ta tag i mina barn, krama dem och aldrig vilja släppa taget.
Att gråta hejdlöst...
Med en och samma mening.
Hon kan skriva!
I hennes länklista finns det en blogg. Den är stark...
Denna blogg är absolut värd ett besök, när du läst beskrivningen om bloggaren får du dock ställa om dig lite.
Hon lever inte längre idag, hon förlorade mot cancern.
Idag förvaltas hennes blogg av mannen hon valde att dela sitt liv med och han fortsätter där ibland historien om livet som hon inte fick fortsätta dela med sin familj.
Dumma, dumma, dumma cancer!
Båda bloggarna är absolut läsvärda och i Annas blogg finns en saga "Sagan om den trasiga mamman" som skrevs till hennes dotter som en hjälp i att förstå vad som hände.
Snälla läs den!
 |
Kram!
Ja exakt, det var ett kit som jag fick då hon döptes. Men det är från panduro. Det var ju mer gips än vad jag behövde, så jag tog bara en plastlåda, fyllde med typ trolldeg och så fick dem göra ett avtryck.
SvaraRaderagubben är numera borta kan ja ju säga =) filade som fanken. så läskig. haha. Ska försöka göra klart den någon dag, så att man kan få upp den på väggen :D
hur är det med dig? =) Länge sen :D
krams