Fina lilla varelse...

Eftersom min dag har präglats av ett ganska dåligt humör överlag, inte hela tiden men ganska många timmar, så har jag nu hamnat där tiden står still (och ibland går alldeles för snabbt...).
Hemma sover allihop och då smet jag alltså till stallet.

Nu sitter jag i en spånig box och har en varm hästmule pulandes lite varstans i jackan efter något fynd att tugga på. Hennes kära kamrater fyller stallet av tuggande ljud i kvällshöt.
Det här mina vänner är inget annat än ren terapi!