måndag 10 januari 2011

Är det bara jag...?

Kommit hem efter att ha jobbat stägningspasset igen. Hann med en väldig massa innan jobbet och det känns väldigt skönt...
Sambon min har spolat upp ett bad och tänt ljus i badrummet så jag ska sjunka ner i badet och mysa lite innan läggdax.

Satt en kortis på facebook innan jag åkte till jobbet och det slår mig att ofta när man ser folks statusar så ska det skrivas om hur duktiga alla är, vilka änglar till barn de har och underbara sambon de har och är, hur fint det blir när de städar (så fort de kliver innanför dörren och sen kanske håller på till de går och lägger sig), vilka underbara liv alla har helt enkelt!

Är de verkligen bara jag som har barn som är just barn? Busiga ungar fulla av rackartyg och med ett och annat tjuvnyp att bjuda varandra på ibland.
Är det bara jag som emellanåt är galet (!) trött på sambon som så ofta prioriterar sina anställda och sin firma mer än oss?
Är det bara jag som inte alls städar flera dagar i veckan och hellre ser närmre på både bilar, maskiner och ungarnas lyftkranar än umgås med snabeldraken och valsar runt med moppen?

 Är det verkligen bara jag som känner mig otillräcklig mång gånger men som inte kommer se tillbaka när jag är gammal och undra "-Varför städade jag inte mer?" 


Det är en av dagens alla funderingar!

Lägger in en bild från i helgen. Tog den efter gårdagens morgonfodring...

5 kommentarer:

  1. Neeeej Mikaela..du e inte ensam om att känna dig otillräcklig <3 här hemma e det high life och ungarna bråkar, busar, brottas..grejer flyger här o där...du har så rätt..skippa snabel draken o umgås me kidsen ist..det e viktigare än att få bort damm tussarna i hörnen..KRAM/Gullberg

    SvaraRadera
  2. Helt underbart o sant inlägg. Blir glad av att läsa din blogg.

    SvaraRadera
  3. Håller med föregående! Fortsätt leka med barnen, man vill inte ångra sig när man blir gammal! Här hemma är barnen mer osams än sams, slagsmål me knytnävar mm, jag måste ändå gå och plocka då och då, släpper ja på de kommer man inte ens fram på golven :-)

    SvaraRadera
  4. Alla har olika sätt. Jag vill ha det rent och fint, men det kommer aldrig bli som jag vill.
    Jag har en underbar unge som blir både trött och gnällig ibland, hon kan kasta saker och stöka till, men hon har även fått lära sig att plocka undan och hjälpa till med det hon klarar av.

    Självklart är det viktigt att spendera tid med barnen, men de kan inte få ens uppmärksamhet hela dygnet. Jag tycker det är viktigt att de lär sig att ibland kommer de i andra hand och måste roa sig själva en stund.

    Äldsta bonusbarnet är ett sånt barn som inte kan roa sig själv ens fem minuter, då kommer han och gnäller att det är tråkigt. Det är skitjobbigt tycker jag, en 8-åring borde vara full av fantasi och bus.

    Jag minns inte att jag var med mina föräldrar som liten, jag lekte med mina bröder, mina granner eller själv. Man bara talade om vart man skulle och såg till att komma hem till middan, livet var så enkelt då.

    SvaraRadera
  5. Hej Mikaela,

    NU har jag hittat till din fina blogg!

    Vilket härligt inlägg och jag älskar dina tankar kring facebook.. Jag är relativt ny på fb och slås också av alla duktiga människor! Jag som är något av en städdyslektiker ;-) blir lätt störd av alla "städat-fint statusar"

    Ibland undrar jag om inte facebook har blivit IN-YOUR-FACE-BOOK :-)

    Kram
    Sara

    (smalltownstyle.blogg.se och
    smalltownlife.se)

    SvaraRadera